Äldreomsorg,Hemtjänst,Personlig assistans, Jun 19, 2019

Slutsatser från IVO-rapporten: Bemanning och kompetens måste prioriteras högre

Vilka var egentligen de största bristerna inom vård och omsorg förra året? Den frågan besvarar IVO i sin årliga rapport – och en av slutsatserna för 2018 är att patienter utsätts för risker när det saknas personal och kompetens. Uska.se sammanfattar de viktigaste slutsatserna från IVO-rapporten.

Det finns en massa välfungerade verksamheter därute. Avdelningar och boenden där personer får bra omsorg och bemötande. Men så finns det också exempel där det av olika anledningar inte fungerar lika bra. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) spelar en viktig roll när det gäller att belysa bristerna på området för att kunna förbättra vården. De lämnar varje år en rapport till regeringen där de sammanfattar vad de sett under året – och de brister som nu konstateras i ”Vad har IVO sett under 2018?” är inte nya. Det rör sig om problem som har funnits en längre tid.

IVO bedömer framför allt att personcentrering och samordning brister. De ser exempel där man inte tar hänsyn till människors samlade behov och att det finns problem när det gäller att samordna olika insatser på ett bra sätt.

En annan iakttagelse handlar om att patienter utsätts för risker när det saknas personal och rätt kompetens. Bemanning och kompetensförsörjning är därför frågor som IVO menar att vård- och omsorgsgivarna på högsta ledningsnivå måste prioritera. Bristande kunskap är något de ser inom äldreomsorgen, och där kan det exempelvis handla om att personalen saknar kunskap om demenssjukdomar eller hur de ska använda den välfärdsteknik som finns. De ser också problem med samordning, vilket ofta beror på otydliga roller.

När det i stället gäller funktionshinderområdet menar IVO att verksamheterna måste utveckla kvalitetsarbetet för att förbättra stödet. Personer med funktionsnedsättning får exempelvis vänta orimligt länge på beslut om insatser och när den hjälpen i så fall ska starta. En positiv iakttagelse inom det här området är däremot att personalen är bra på att arbeta för att dessa barn och ungdomar ska kunna kommunicera utifrån sina individuella behov.

Här är några av slutsatserna från IVO:s rapport för 2018:

  • Vård- och omsorgsgivarna behöver ta ett större ansvar för att kvalitetsarbetet verkligen fungerar.
  • Patienter och brukare får inte sina behov tillgodosedda när personcentrering och samordning brister.
  • Patienter och brukare utsätts för risker när det inte finns tillräckligt med personal eller när personalen saknar kompetens.

Här kan du läsa hela rapporten ”Vad har IVO sett under 2018?”.