Äldreomsorg,Hemtjänst,

Undersköterska – ett legitimationsyrke?

Sedan några år tillbaka har Kommunal drivit frågan om att införa yrkeslegitimation för undersköterskor medan Socialstyrelsen sagt nej till förslaget. Men vilka är för- och motargumenten för om undersköterska ska vara ett legitimationsyrke – och vad är status i dag?

Undersköterskor fyller en nyckelfunktion inom vård och omsorg – och att man måste förbättra villkor, locka fler till yrket och samtidigt öka kvaliteten är det få som sätter sig emot. Men att ett införande av yrkeslegitimation skulle vara rätt väg är inte alla överens om. Hur yrket undersköterska, Sveriges största yrkesgrupp, ska regleras framöver får vi däremot troligen veta i vår. Den 30 april ska regeringen vara klar med den utredning de tillsatte i slutet av 2017. Förutom legitimationsfrågan ska utredningen även förtydliga vilken kompetens som ska krävas för att få kalla sig undersköterska.

Fackföreningen Kommunal har sedan 2016 drivit frågan om yrkeslegitimation och menar att det skulle vara en förbättring för såväl personalen som patientsäkerheten. De tror även att statusen för yrket skulle öka, att rollen skulle bli tydligare och att möjligheterna till yrkesutveckling skulle bli fler.

När förslaget om yrkeslegitimation lades fram av regeringens utredare för knappt två år sedan var Vårdförbundet, till skillnad från Kommunal, tveksamma och Socialstyrelsen sa nej till förslaget. I sitt remissvar skrev de att utredningen inte hade kunnat visa på att en yrkeslegitimation skulle leda till en större tillgång på undersköterskor. Tvärtom skulle formella kompetenskrav kunna leda till motsatsen, det vill säga att färre skulle vara behöriga att jobba.

I dag är Sverige det enda landet i Norden där yrket undersköterska är oreglerat både när det gäller titel och arbetsbeskrivning. I våra grannländer har man legitimation eller annan auktorisation för yrkesgruppen. Vissa menar att undersköterskans roll har blivit mer avancerad på senare år och att det är ett problem att det inte finns kriterier för vad som faktiskt ska ingå i yrkesrollen.

Så tycker undersköterskorna själva om yrkerslegitimation:

I vår omröstning på sociala medier ansåg nästan 90 procent att undersköterska borde bli ett legitimationsyrke. Av de som röstade ja menade flera att de trodde att det skulle kunna öka statusen för yrket.

Exempel på de kommentarer som inkom vid undersökningen:

”Det måste bli status att vara uska och kanske speciellt inom äldrevården. Vem som helst kan inte jobba inom äldrevården, trots att många tycks tro det.”

”På ett sätt ja: för att höja statusen osv. På ett sätt nej: för att då behöver alla utbildningar i hela landet reformeras och bli enhetliga, och det kommer att krävas enormt mycket tid och resurser till det.”

“Självklart. Är det någon som interagerar med patienten och ser dennes förändringar så är det ju uskan. Sen läser ju vi vård och omsorg som alla andra i ledet över oss. Om inte annat så är det ju en trygghet för patienten att se att man är utbildad…”

“Självklart. Är det någon som interagerar med patienten och ser dennes förändringar så är det ju uskan. Sen läser ju vi vård och omsorg som alla andra i ledet över oss. Om inte annat så är det ju en trygghet för patienten att se att man är utbildad…”

“I dagsläget kan arbetsgivare anställa vem som helst som uska, med en legitimation blir det svårare. Och självklart ska det betala sig och vara utbildad. Dom 4 andra nordiska länder har legitimation för undersköterskor så varför skäl inte Sverige ha det?”

Omröstning: Tycker du att undersköterska ska vara ett legitimationsyrke?

Antal röster: 289

  • Ja: 89 procent
  • Nej: 11 procent

Uska är Sveriges största matchningsplattform för arbetsgivare. undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter. Se här hur du med Uska kan hitta den personal som just din verksamhet behöver, tryggt och enkelt.