Äldreomsorg,Hemtjänst,Personlig assistans,

Ergonomiexperten: ”Det är inte lyftet utan tankearbetet som ska vara det jobbiga”

Bättre ergonomi – en win-win för både personal och patient. Skadliga lyft ska inte behöva vara vardag för vårdpersonal. Det menar Lina Winkler, vd för HMC Sverige. Här delar hon med sig av tankar och råd kring ergonomi inom vården.

Ergonomi på arbetsplatsen är ingen struntsak. Särskilt inte inom vården. Belastningsskador är vanliga och personförflyttningar ett särskilt riskfyllt moment – och därför behövs det som bekant bra rutiner och hjälpmedel.

HMC, Hjälpmedelcenter Sverige, är ett nationellt kunskapscenter på området och en av de aktörer som utbildar inom förflyttning. De åker ut till arbetsplatser runt om i landet men utbildar även arbetsterapeuter och fysioterapeuter som i sin tur handleder vårdpersonal.

– Olika studier och projekt visar att utbildning inom förflyttning kan minska både sjukskrivningar och patientskador. Det är en investering som kostar, men den är billig i jämförelse med en sjukskrivning. För att vårdpersonal ska hålla länge och vilja stanna i yrket behöver man jobba mer långsiktigt med ergonomi, säger Lina Winkler på HMC.

Hur kan man som chef i vården arbeta för en säkrare och mer ergonomisk arbetsplats?

– Man behöver framför allt skapa förutsättningar och rutiner för personalen att kunna göra riskbedömningar vid varje personförflyttning. Vad gör man för förflyttningar under ett dygn och vad finns det för riskfyllda moment?  Det är frågor man måste ställa sig för att säkerställa att rätt kunskap och hjälpmedel finns på plats.

Lina Winkler menar att det handlar om att planera och organisera arbetet – för det är tankejobbet och inte själva lyftet som ska ta kraft. Att utgå från just den personen man har framför sig är också ett av hennes främsta råd, för samspelet mellan patient och exempelvis undersköterska är a och o här.

–  Att prata med varandra och stämma av förmåga och dagsform är jätteviktigt. Studier visar att patienten genom mycket små insatser, såsom att spänna kroppen och vrida huvudet, kan minska belastningen med omkring 70 procent.

Det finns i dag fler och mer avancerade hjälpmedel men Lina Winkler menar att även ganska enkla sådana kan göra stor skillnad.

– Ofta glömmer man att använda de hjälpmedel man redan har! En höj- och sänkbar säng kan exempelvis underlätta mycket precis som olika grepphjälpmedel.

Hur skiljer det sig exempelvis på ett sjukhus eller inom hemtjänsten – vad finns det för olika utmaningar?

– På sjukhus där patienten ofta befinner sig under en kortare period kan man kompensera mer med hjälpmedel. På äldreboenden och inom hemtjänsten arbetar man dels på mindre utrymmen men man måste också jobba mer rehabiliterande vilket betyder att personalen behöver mer handledning och undervisning.

Vad tror du skulle leda till att man arbetade mer ergonomiskt inom vården?

– Jag tror att det vore bra om olika yrkesgrupper samarbetade mer, i dag delegeras mycket på undersköterskor utan att ge dem rätt förutsättningar. Jag tror på att uskor ska få mer utbildning på området och större möjligheter att ta mer ansvar – de är ju ofta dem som känner patienterna bäst. När det gäller utbildning så är det också viktigt att den inte är för generell utan integrerad i just den arbetsmiljö det gäller.